26 jul 2026, sön

England räddades av Kane efter chockstart mot DR Kongo

England-Kongo fotbolls-VM 2026

England tog sig vidare till åttondelsfinal i fotbolls-VM 2026 efter en dramatisk 2–1-seger mot DR Kongo i sextondelsfinalen i Atlanta. Det blev en match där England länge var illa ute, efter att Brian Cipenga gett DR Kongo en chockledning redan i den sjunde minuten. Först i slutskedet lyckades Harry Kane vända matchen med två mål på elva minuter.

För DR Kongo blev förlusten grym. Laget försvarade sig disciplinerat, spelade med stort mod och var nära att stå för en av mästerskapets största skrällar. Men när England var som mest pressat klev lagkaptenen fram. Kane gjorde 1–1 i den 75:e minuten och 2–1 i den 86:e, vilket skickade Thomas Tuchels lag vidare och satte upp ett stormöte med Mexiko i nästa runda.

DR Kongo fick en perfekt start

England kom till matchen som klar favorit, men DR Kongo behövde bara sju minuter för att skaka hela det engelska laget. Brian Cipenga hittade rätt läge i straffområdet och skickade in 0–1, ett mål som förändrade förutsättningarna direkt. England tvingades jaga, medan DR Kongo kunde luta sig mot sin organisation och spela på varje bollvinst.

Målet gav DR Kongo enorm energi. Spelarna firade med en blandning av glädje och beslutsamhet, samtidigt som England såg märkbart taget av situationen. För ett lag som ofta bär stora förväntningar i mästerskap blev den tidiga smällen precis den typ av start som kunde skapa nerver och osäkerhet.

England hade svårt att hitta rytmen

Efter baklängesmålet tog England över mer av bollen, men det innebar inte att laget fick kontroll. DR Kongo försvarade sig lågt när det behövdes, men var samtidigt berett att kliva fram när England spelade långsamt i sidled. Det gjorde att Tuchels lag ofta fick spela runt den kongolesiska defensiven utan att hitta rena vägar in mot Harry Kane.

Jude Bellingham försökte driva upp tempot centralt, Bukayo Saka sökte ytor från kanten och Phil Foden ville hitta fickorna mellan mittfält och backlinje. Men DR Kongo höll ihop lagdelarna väl. När England väl kom in i sista tredjedelen fanns det ofta en försvarare i vägen, ett ben som blockerade eller en duell som stoppade anfallet.

Leoparderna försvarade med mod

DR Kongo spelade inte som ett lag som enbart väntade på att förlora. Efter ledningsmålet fortsatte laget att hota när chanserna dök upp. Nathanaël Mbuku testade från distans och Yoane Wissa försökte hela tiden finnas tillgänglig i ytorna bakom Englands försvar. Det gjorde att England inte kunde kasta fram allt utan att riskera fler kontringar.

Den kongolesiska defensiven var matchens stora berättelse under större delen av kvällen. Spelarna låg nära varandra, vann många dueller och tog bort en stor del av Englands centrala spel. Det var en uppoffrande insats som länge såg ut att kunna räcka till ett historiskt avancemang.

England pressades av tiden

Ju längre matchen gick, desto mer växte den engelska frustrationen. Varje misslyckat inlägg och varje blockerat avslut ökade pressen. England hade favoritskapet, de större namnen och mer boll, men DR Kongo hade resultatet. Det var en matchbild som passade utmanaren betydligt bättre än favoriten.

Tuchel försökte få England att spela snabbare och mer direkt. Det handlade inte bara om att ha bollen, utan om att få upp tempot innan DR Kongo hann samla laget. Ändå var det svårt. Det kongolesiska laget visade både fysisk styrka och mental disciplin, och England behövde något mer än vanligt bollinnehav för att bryta igenom.

Första halvlek gav England stora problem

När lagen gick till paus var DR Kongo fortfarande i ledning. Det var inte ett resultat som byggde på slump. England hade haft mer boll, men DR Kongo hade gjort matchen obekväm, fysisk och taktiskt svår. Den tidiga ledningen gjorde att laget kunde välja sina lägen, medan England tvingades spela med växande stress.

För Tuchel blev pausvilan ett avgörande tillfälle. England behövde mer närvaro i straffområdet, bättre kvalitet på sista passningen och ett tydligare sätt att få Kane in i matchen. Framför allt behövde laget undvika att matchen gled in i ett läge där desperationen tog över.

Tuchel fick vänta på effekten

I andra halvlek ökade England trycket, men det dröjde innan utdelningen kom. DR Kongo fortsatte att försvara med samma uppoffring och lyckades länge hålla Kane borta från de riktigt farliga ytorna. England fick fler sekvenser runt straffområdet, men chanserna var fortfarande inte tillräckligt rena.

Den engelska bänken blev allt mer aktiv. Tuchel försökte förändra dynamiken med mer fart och fler löpningar bakom backlinjen. England behövde spelare som kunde attackera ytan mellan ytterback och mittback, men också någon som kunde lyfta in bollen med precision när Kane väl hittade rätt position.

Kane kvitterade i den 75:e minuten

I den 75:e minuten kom till slut kvitteringen. Harry Kane dök upp i rätt läge och satte 1–1, ett mål som släppte ut en enorm lättnad i det engelska laget. Efter nästan 70 minuter av jakt hade England äntligen brutit igenom DR Kongos försvarsmur.

Målet förändrade matchens känslomässiga riktning. DR Kongo hade varit nära att bära ledningen in i slutminuterna, men tvingades nu hantera ett England som plötsligt fick ny energi. För Kane var målet ännu ett exempel på hans betydelse. Även när han är hårt bevakad behöver han bara ett ögonblick för att förändra en hel match.

DR Kongo försökte svara

Efter 1–1 fanns det en risk att DR Kongo skulle falla ihop, men laget försökte fortfarande spela framåt när möjligheten fanns. Brian Cipenga fortsatte att vara ett hot med sin rörelse, medan Wissa arbetade för att hålla fast bollen och ge laget andrum. Det var tydligt att DR Kongo inte ville gå in i förlängning som ett helt tillbakapressat lag.

Samtidigt hade matchen förändrats. England spelade med mer självförtroende, publiken kände att favoriten hade vaknat och DR Kongo började få svårare att flytta upp laget. Efter att ha försvarat sin ledning så länge blev det mentalt svårt att ställa om till en ny matchbild.

Kane avgjorde i den 86:e minuten

I den 86:e minuten kom avgörandet. Harry Kane höll sig återigen framme i straffområdet och satte 2–1. Det var ett klassiskt anfallsmål av en världsanfallare, där tajming, kyla och närvaro i boxen blev viktigare än matchens tidigare frustration.

Englands vändning var därmed fullbordad. Från att ha varit på väg mot ett sensationellt uttåg hade laget vänt matchen på elva minuter. Kane blev den självklara huvudpersonen och räddade ett England som länge sett ut att sakna lösningar.

DR Kongos dröm krossades sent

För DR Kongo blev de sista minuterna oerhört tunga. Laget hade varit så nära ett historiskt resultat, men fick nu jaga kvittering med trötta ben och ett engelskt lag som samlat sig. Det fanns fortfarande försök att trycka fram, men England kunde försvara mer koncentrerat när laget väl hade ledningen.

När slutsignalen gick var kontrasten tydlig. England firade med lättnad snarare än ren dominansglädje. DR Kongos spelare föll ner på gräset efter en insats som nästan räckte hela vägen. Det var en förlust, men långt ifrån ett misslyckande.

England vann utan att övertyga

För England var avancemanget det viktigaste, men prestationen lämnade flera frågor. Laget startade trögt, släppte in ett tidigt mål och hade svårt att lösa ett disciplinerat försvar under stora delar av matchen. Mot ett mer effektivt motstånd hade det kunnat bli ett tidigt uttåg.

Samtidigt visade England en egenskap som är avgörande i slutspel. Laget hittade ett sätt att vinna när spelet inte fungerade. Det var inte vackert, men det var effektivt. Kane bar laget när pressen var som störst, och det är just sådana individuella prestationer som ofta avgör utslagsmatcher.

Kane visade sin betydelse på nytt

Harry Kane har länge varit Englands främsta målgaranti, men matchen mot DR Kongo gav ytterligare tyngd åt hans roll i landslaget. Det handlade inte bara om två mål, utan om när de kom. Kvitteringen i den 75:e minuten och segermålet i den 86:e räddade England från en historiskt tung förlust.

Det var också ett svar på den kritik som ofta följer Kane i stora turneringar. När England behövde honom som mest levererade han. Oavsett hur matchen i övrigt bedöms kommer den att kommas ihåg som kvällen då Kane höll Englands VM-dröm vid liv.

DR Kongo lämnade med stolthet

DR Kongo hade all anledning att vara besviket, men också stolt. Laget pressade England till gränsen, tog ledningen tidigt och försvarade sig med både mod och kvalitet. Brian Cipengas mål blev ett av lagets stora ögonblick i turneringen och visade att DR Kongo kunde hota även en av Europas största fotbollsnationer.

CAF:s representant i slutspelet visade att gapet till de etablerade landslagen inte behöver vara så stort som många tror. DR Kongo föll på sena marginaler, inte på brist på mod eller organisation. Det gör förlusten smärtsam, men insatsen viktig för lagets fortsatta utveckling.

Mexiko väntar i åttondelsfinal

Englands seger innebär att laget får möta Mexiko i åttondelsfinal. Det blir ett helt annat test, inte minst eftersom Mexiko spelar på hemmaplan och kommer från en stark 2–0-seger mot Ecuador. England kommer att behöva vara betydligt skarpare från start om laget ska överleva även den matchen.

För Tuchel finns både lättnad och varningssignaler att ta med sig. England har kvalitet nog att vända svåra matcher, men kan inte räkna med att Kane alltid ska rädda laget i slutminuterna. Mot DR Kongo räckte det. Mot Mexiko kan samma start bli betydligt dyrare.

En sen vändning som höll England kvar i VM

England var mindre än en kvart från ett av sina mest pinsamma VM-uttåg när Kane klev fram. Brian Cipengas tidiga mål hade gett DR Kongo kontroll över berättelsen, men två sena fullträffar från den engelske kaptenen skrev om allt. Det blev 2–1, avancemang och ännu en dramatisk kväll i ett slutspel där favoriterna gång på gång pressats hårt.

DR Kongo lämnade Atlanta med krossade drömmar men höjda huvuden. England lämnade med seger, lättnad och en tydlig påminnelse om hur små marginalerna är i ett VM-slutspel. För ett lag som siktar på att vinna turneringen var matchen både en räddning och en varning.