Vasaloppet är ett av de få lopp som fortfarande kan kännas lika mycket som ett nationellt vårtecken som en idrottstävling. Den 102:a upplagan den 1 mars 2026 blev också ett lopp som gav ovanligt mycket att prata om efteråt. På herrsidan fick Sverige både seger och trippel på pallen, medan damtävlingen återigen visade hur hård den internationella konkurrensen i långloppscupen har blivit. Samtidigt blev loppet ännu ett kapitel i berättelsen om Alvar Myhlback, som trots sin unga ålder redan känns som ett av de mest självklara namnen i svensk långloppsåkning.
Det som gör Vasaloppet 2026 extra intressant ur ett svenskt perspektiv är att resultatlistan säger flera saker samtidigt. Sverige tog kommandot på herrsidan genom Oskar Kardins seger och hade dessutom både Alvar Myhlback och Nils Dahlsten på pallen. På damsidan blev det däremot ännu en norsk seger genom Emilie Fleten, medan fjolårsvinnaren Stina Nilsson inte kunde försvara titeln och i stället slutade femma. Tillsammans gav det en upplaga som blandade svensk styrka, norsk effektivitet och tydliga tecken på hur landskapet inom långloppsskidåkningen fortsätter att förändras.
Oskar Kardin tog karriärens största seger när Lager 157 dominerade
På herrsidan blev Vasaloppet 2026 en uppvisning i lagstyrka från Lager 157 Ski Team. Oskar Kardin vann på 4.14.45,5 efter en stark avslutning, och bakom honom följde lagkamraterna Alvar Myhlback och Nils Dahlsten tätt därefter. Faktum är att Lager 157 tog de fem första platserna i herrklassen, något som säger mycket om både teamets nivå och hur taktiskt starkt de genomförde loppet från Sälen till Mora. För Kardin var segern extra stor eftersom den kom i just Vasaloppet, det lopp som väger tyngst av alla i den svenska långloppsvärlden.
Det var inte en sådan seger där någon bara exploderar ifrån allt och alla tidigt. I stället utvecklades loppet till en taktisk historia där positionering, lagkörning och tajming blev avgörande. När spurten närmade sig hade Kardin både krafter och läge att avgöra, och han gjorde det i ett scenario där marginalerna var små men kontrollen ändå tydlig. Vasaloppet vinns sällan av en slump, och i Kardins fall blev det tydligt att det låg både planering och styrka bakom triumfen.
Alvar Myhlback är fortfarande ung men redan självklar i toppen
Även om Oskar Kardin vann loppet var det omöjligt att inte återigen rikta blicken mot Alvar Myhlback. Han blev tvåa på 4.14.49,5 och stod därmed på Vasaloppspallen för tredje året i rad, trots att han fortfarande inte fyllt 20 år. Den sortens kontinuitet i ett lopp som kräver så mycket av både kropp och huvud är i sig anmärkningsvärd. Myhlback har under säsongen kombinerat långloppssatsning med inhopp i traditionell längdåkning, och hans utveckling gör att han redan nu uppfattas som en av de mest intressanta svenska skidåkarna över huvud taget.
Efter loppet diskuterades det också varför han inte gick ännu hårdare för segern i slutskedet. Den typen av kritik har Myhlback själv bemött med att många utanför långloppsvärlden inte fullt ut förstår hur sporten fungerar taktiskt. Det ligger något i det. Vasaloppet handlar inte bara om att ha bäst ben i ett visst ögonblick, utan också om att läsa ett långt lopp rätt och fatta beslut med hänsyn till både dagsform, lagspel och position. Att han ändå gick i mål som tvåa bakom en lagkamrat i ett sådant lopp stärker snarare bilden av att han redan tillhör eliten på riktigt.
Emilie Fleten visade åter varför hon är damernas stora långloppsnamn
Damklassen fick en annan karaktär, och där var det återigen norskt högklassigt långloppskunnande som fällde avgörandet. Emilie Fleten vann och tog därmed sin tredje seger i damklassen i Vasaloppet. Hon fortsätter därmed att bygga en position som en av de mest framstående åkarna i den moderna damhistorien över de nio milen. Fleten har blivit sinnebilden för effektivitet i den här typen av lopp, där kapacitet, tålamod och rätt känsla för när tävlingen verkligen ska avgöras betyder minst lika mycket som ren råstyrka.
Bakom Fleten blev svenska Hanna Lodin tvåa, vilket ändå gav Sverige ett starkt resultat även i damtävlingen. Men jämfört med herrsidan fanns där ingen motsvarande blågul kontroll över loppet. I stället blev det ytterligare ett bevis på att damernas långloppsscen just nu är stenhård, där norska åkare fortsatt sätter en mycket hög standard. För svenska åkare innebär det att varje pallplats väger tungt, samtidigt som det också blir tydligt hur mycket som krävs för att vinna när tempot skruvas upp i de avgörande delarna av loppet.
Stina Nilsson fick ingen ny fullträff men fortsätter vara en central profil
Inför Vasaloppet 2026 riktades mycket uppmärksamhet mot Stina Nilsson efter hennes seger året innan. Frågan var om hon kunde försvara titeln och befästa sin ställning ytterligare i långloppsvärlden. Svaret blev nej den här gången. Hon tappade tid tidigt i loppet och gick till slut i mål som femma på 4.28.29, vilket också gjorde henne till näst bästa svenska och bästa kvinna från Dalarna. Resultatet var inte vad hon eller många svenska tittare hade hoppats på, men det var samtidigt långt ifrån ett misslyckande i ett lopp där nivån i toppen är mycket hög.
Det finns också något med Stina Nilsson som gör att hennes lopp ofta blir större än själva placeringen. Hon bär med sig en bakgrund som sprintstjärna, OS-guldmedaljör och tidigare skidskyttesatsande, vilket gör att varje ny fas i karriären följs med ovanligt stort intresse. När hon nu fortsätter att tävla i långlopp blir hon nästan automatiskt en portalfigur för den grenens synlighet i Sverige. Därför säger hennes femteplats två saker samtidigt, dels att hon fortfarande är konkurrenskraftig, dels att det inte räcker med namn och erfarenhet när Vasaloppet väl går in i sitt mest brutala skede.
Vasaloppet 2026 visade vart svensk långloppsåkning är på väg
Om man lyfter blicken från de enskilda placeringarna går det att läsa in något större i årets lopp. Herrsidan visade att Sverige just nu har både bredd och spets i långloppsåkningen, med unga namn som Myhlback och etablerade åkare som Kardin sida vid sida i toppen. Det gör sporten intressant även framåt, inte minst eftersom långloppens status vuxit i Sverige under de senaste åren. När svenska åkare inte bara är med utan faktiskt dominerar Vasaloppet förändras också hur grenen uppfattas hemma hos publiken.
Damklassen gav samtidigt en lite annan signal. Där finns det svenska namn som kan slåss om pallplatser, men den norska dominansen i toppen är fortfarande tydlig när allt ska avgöras. För svensk del gör det att både Hanna Lodins andraplats och Stina Nilssons topp fem-resultat blir viktiga delar i en större utveckling, där nästa steg handlar om att få ännu fler åkare att kunna hota om segern. Vasaloppet 2026 blev därför inte bara ännu en klassisk söndag mellan Sälen och Mora. Det blev också ett tydligt temperaturtest på var svensk långloppsåkning står just nu, och svaret är att den står starkt, men också att konkurrensen fortfarande är skoningslös.
Sport WKI drivs av ett team av sportentusiaster med lång erfarenhet av journalistik, sport, analys och betting. Vi bevakar allt från svensk fotboll och hockey till internationella ligor, med fokus på insikt, fakta och passion. Hos oss får du sport i sin renaste form – engagerande, uppdaterad och alltid med ett svenskt perspektiv.