29 jan 2026, tor

Supportrarnas protest i SHL:  ”Vi är inte Mello!”

Vi är inte Mello Örebro Rögle

Stämningen i Behrn arena i Örebro fick en oväntad dimension när periodpausen mellan Örebro och Rögle fylldes av mer än bara isvård och publikmingel. I stället för traditionell pausmiljö bjöds åskådarna på ett liveuppträdande, något som skapade tydliga reaktioner bland delar av hemmastået. Matchen hade sportsligt börjat i positiv riktning för hemmalaget, som gick till paus med ledning, men fokus flyttades snabbt från isen till läktarna.

Under pausen markerade flera supportrar sitt missnöje genom att visa upp en banderoll med ett kort men tydligt budskap. Protesten var inte högljudd i form av burop eller avbrott i spelet, men den var ändå svår att missa. Det handlade inte om själva matchen eller lagets prestation, utan om vilken typ av underhållning som hör hemma i en hockeyarena enligt fansen.

Pausunderhållning väcker känslor i svenska hockeyarenor

Att bjuda på uppträdanden under periodpauser är inget nytt inom svensk ishockey, men fenomenet har blivit vanligare de senaste åren. Klubbar söker nya sätt att skapa evenemangskänsla och attrahera en bredare publik, särskilt familjer och tillfälliga besökare. Samtidigt finns det en kärna av supportrar som ser hockeyn som något rått och äkta, där fokus ska ligga på matchen, stämningen och stödet från klacken.

I Örebro blev detta motsatsförhållande tydligt. För vissa i publiken var pausunderhållningen ett trevligt inslag som bröt av matchtempot, medan andra upplevde det som ett steg bort från den identitet de förknippar med hockey. Budskapet på banderollen kan ses som en markering mot att göra sporten till ett bredare nöjesevenemang snarare än att bevara den traditionella läktarkulturen.

Supporterkulturen sätter ofta gränserna

Supporterkulturen i svensk ishockey är stark och ofta djupt rotad i lokala traditioner. För många är det just känslan av att tillhöra något som skiljer hockeyn från andra sporter och evenemang. När externa inslag, som musikuppträdanden eller kändisframträdanden, tar plats på isen kan det uppfattas som ett intrång i denna gemenskap.

Det är inte första gången som pausunderhållning väcker debatt. Liknande reaktioner har setts på andra håll i ligan, där fans uttryckt skepsis mot att arenaupplevelsen ska likna ett tv-program eller ett musikarrangemang. För dessa supportrar handlar det inte om motvilja mot artisterna i sig, utan om var gränsen går för vad som hör hemma i en hockeymatch.

Balansen mellan show och sport blir allt viktigare

Svensk hockey befinner sig i ett läge där konkurrensen om publikens uppmärksamhet är hårdare än någonsin. Klubbarna slåss inte bara mot varandra utan även mot andra sporter, streamingtjänster och evenemang. I det perspektivet blir pausunderhållning ett verktyg för att skapa mervärde runt matchdagen, något som kan vara avgörande för att locka nya besökare.

Samtidigt visar händelsen i Örebro att alla inte är med på resan mot en mer showbetonad inramning. För Sport WKI:s läsare säger situationen mycket om spänningen mellan tradition och utveckling inom svensk ishockey. Frågan är inte om arenaupplevelsen kommer att förändras, utan hur klubbarna kan göra det utan att tappa den publik som byggt kulturen från början.

När läktarreaktioner blir en del av matchbilden

Banderollen i Behrn arena blev snabbt ett samtalsämne, både på plats och i efterföljande diskussioner. Den påverkade inte matchens utgång, men den satte ord på en känsla som många hockeysupportrar delar. I en liga där varje detalj analyseras, från spelsystem till publiksiffror, blir även sådana här markeringar en del av helheten.

För ligan och klubbarna är signalen tydlig. Det finns ett behov av dialog mellan arrangörer och supportrar om hur framtidens hockeyevenemang ska se ut. Om pauserna ska fyllas med underhållning behöver det ske på ett sätt som harmonierar med arenans identitet, annars riskerar fokus att flyttas från sporten till konflikten kring den.